Fler släktingar!

Mina närmaste nya släktingar har varit här och hälsat på. Bäst tyckte jag om de minsta släktingarna, som är 6, 8 och 10 år. Dom bet jag inte på - bara pussade på och lekte med, och satt i knät. Bitas kan man göra på husse och matte, och andra större personer. Nu har de åkt, mina favoritsläktingar. Jag tycker det är trist. För vi älskar varann!

Humlespanare

Jag gillar att spana på humlor. De är fascinerande! Jag kan sitta länge och bara titta. Den här humlan var ovanligt stor, så den var lätt att spana på. Ibland skojar jag med dom och låtsas att jag ska ta dom. Men egentligen ska jag inte det. Vet inte om jag vågar!

Tröttna inte, det gör inte jag!

Varje dag har inte sin hela charm om jag inte går och fiskar! Underbar sysselsättning. I dag fick jag en kallsup, men vem bryr sig? Jag tog ett race runt i huset för att torka snabbare, och sedan lekte jag med anden, den lever än.

Lööördag.

I dag tog jag sovmorgon. När jag hade ätit somnade jag om en stund. Härligt! Kolla munnen, jag hade visst ingen koll utan sov så jag gapade!

Sedan blev det en jätterolig dag. Jag fick besök, och presenter! Wow! Fick ett runt tuggben och en gräsand som kan pipa. Och som den kan pipa! Jag försöker ta livet av den, men det har inte gått så bra än. Fick också ett fint kort som Klara har gjort. Man blir varm i sitt hundhjärta av sånt här! Tack och puss på er!

Jag flexar

Jag har ju tränat att gå i koppel och det är jag rätt duktig på nu. Att gå i flexikoppel är ingen konst alls! Man kan få känna att man gör lite som man vill... Men jag höll mig ändå rätt nära matte och husse. Skönast så.

Åke Arenhill

Matte har funderat på vem jag liknar. Det är nåt med mitt skägg säger hon, skägget delar sig i en perfekt bena mitt under hakan. Häromdagen kom hon på det! Jag liknar en som heter Åke Arenhill! En duktig konstnär, så visst kan jag tänka mig att likna honom! Här finns en bild på Åke - se på den och jämför med en porträttbild på mig. Ja, ja, han har inte lika fräcka öron som jag, och jag har inga glasögon. Men annars så!

Fiskar igen!

Det är så spännande att fiska! Helt ok att bli rätt blöt när man gör det. Här simmade ett daggkåpeblad omkring och bara tiggde om att bli fångat!

Lek är livet!

Jag leker en hel del. Har så mycket energi att göra av med, och har så mycket att undersöka. Mina tuggben är mysiga, jag gillar den lite större modellen bäst. De där pinnarna duger bara en stund. Bäst är nog den här tufsiga, randiga saken som man kan ha dragkamp med, springa och hämta, brotta ned och bita i - hååårt. Matte tror jag kan behöva en lite större, så jag har mer motstånd!

Fisketur

Det finns ett blått fat med vatten i, tydligen är det för att fåglarna ska bada och dricka där. Det ligger stenar i botten och en groda finns också där. Jag brukar också dricka där, det är mycket godare vatten där än i skålen i köket.

De där stenarna undrar jag lite över, så jag bestämde mig för att försöka fiska upp någon av dem med tassen. Det var svårt, funkade inte hur jag än gjorde. Matte tog bort dem sedan och jag fick lukta på dem och prova att bära dem. Tungt! Sedan skurade hon ur fatet och fyllde med nytt vatten, och lät ett blad simma runt där. Jag fiskade en gång till, och fick upp bladet efter en stund! Tuggade på det tills jag hostade.

Problemlösning

Jag har hittat en konstig grej på en stor vit sak. Den grejen verkade gå att ta lös, så jag försökte förstå hur man gjorde. Det tog inte så lång tid, fast det inte fanns något att ta tag i egentligen. Tur att man har små vassa tänder! Jag fick loss den och bar den i triumf till ett annat ställe där jag tänkte undersöka den närmare. Men vad händer? Jovisst - som vanligt ilar matte eller husse fram och tar ifrån mig grejen! "Farligt med plast" sa dom. Jag kommer att försöka igen, för har man löst ett problem vill man ju gå till botten med det!
Kan ju berätta, att jag hann med att smaka på vattnet som fanns inuti den vita saken, det var ljust grönt och smakade inte dumt. Men det fick jag inte heller fortsätta med...

På kvällen fick jag sova själv på ett fint skinn när jag tittat färdigt på tv. Det gick också fort, det är ju inte så spännande. Häromkvällen fick jag se mig själv på tv - DET var spännande! Jag backade med frambenen där jag satt i mattes knä, så till slut föll jag baklänges! Tur att jag föll mjukt.

Livet är skönt!

Vilket härligt liv! Jag får vara med på allt möjligt, men ibland säger dom att jag inte orkar och måste få ha lite tråkigt. Äsch.

Jag har varit i husvagnen på studiebesök. Där var det litet och konstigt, om man jämför med stora huset. Vet inte än om jag gillar det. Måste nog gå in där igen och fundera på saken.

Jag har också skojat med matte när hon låg ute på en dyna och tänkte läsa en bok. Jag sprang rakt över henne, på längden! Skuttade ner på boken och rullade på den. Hon fick lov att lägga undan den, och då somnade jag. Det var skönt, där låg vi och vilade länge och det doftade av klöver och nyponros... Tyckte matte, jag kände en massa andra dofter jag.

Det roligaste av allt - jag hjälpte till att städa! Hann inte med att dammsuga, det gjorde matte när jag var ute och gjorde mina behov. Men sen kom jag in lagom till att vara med att torka golv! Matte påstår att hon aldrig har moppat golvet så fort. Vilken tur att jag hjälpte till!

Om nattsömn och annat.

Nu har jag sovit här i två nätter. Och som jag har sovit! I morse väckte de mig klockan sex, då hade vi sovit sedan 22.30. Jag sov lika bra första natten, och låg i min korg. När man sover så gott och så mycket, blir man pigg som attan och vill leka. Innan man vill sova igen, vill säga. Jag gillar att jaga ben, och att sen ligga och gnaga en stund innan det måste jagas lite igen.

Vi var och shoppade i går, jag fick ett nytt halsband eftersom det förra inte funkade bra. Nu har jag ett med ett ben på, och det funkar perfekt! Så nu har jag haft det på mig hela dagen i dag, och det går mycket bättre att gå i koppel också. Här syns både tuggbenet och benet på halsbandet. Och så ett av mina ben.

I dag har jag fått lite fil av matte, hon trodde jag var törstig. Himmel, så gott det var! Det vill jag ha fler gånger! Jag slickade i mig allt som hamnat runt munnen också.

I kväll ska jag kolla lite på tv, det gjorde jag i går också. Nyheterna, sen somnade jag.

När jag kom hem

Bilresan hem var spännande, jag såg flera hundar på vägen! Men sedan blev det motorväg, och jättetrist, så jag tog en tupplur. När vi kom fram satte de ned mig på en gräsmatta, och det passade fint - jag var ganska nödig då!

Sedan fick jag gå in och se hur jag skulle bo. Det tog lite tid att gå runt, för huset var stort för liten hund. Jag måste ju nosa noga, och gå in i varje rum. Ibland ropade husse och matte på mig och ville visa mig något, men jag tog det i min takt och struntade i dem. Det var bara ett rum jag inte kom in i då - rena Fort Knox! Vardagsrummet, kallar de det. Men sedan fick jag gå in och titta där också! Jag gillar fåtöljerna där, dom har päls precis som jag. Men jag får inte ligga i dom, bara sitta i knät när husse och matte sitter där. Fast då kan man passa på att njuta med nosen i skinnet!

Tror man kan trivas här, faktiskt!


Sen så hade de köpt en leksak som jag verkligen gillar! När jag tog en lur i (nya) korgen (skön) så tog jag med mig leksaken, så att ingen annan skulle ta den.

Vi var ute mycket i fina vädret, och jag fick träna att gå i koppel då och då. Låg också och chillade i en hage, ute i gröngräset, tuggade på några klöver då och då. Härligt liv. Men jag säger bara - buuu för koppel!

Innan jag kom...

Det hände, det som inte skulle hända. Matte ville inte ha fler hundar efter att ha haft hund i många år. Hon ville göra annat än att klippa klor och gå i skogen, klämma analsäckar och tvätta tassar. Även om allt det inte gjordes samtidigt så tog det mycket tid och sen så blir man ju så bunden, sa hon. Men bunden? Det är ju hundar som blir bundna? Människor har väl inget koppel?
Husse däremot, han tjatade hål i huvudet på matte, och hon tyckte det var kul med söta valpfoton han skickade från Blocket... Ibland gick hon faktiskt in på Blocket själv för att kolla på söta valpar! Och så en dag, i början av juni... Klick, sa det! För då fick hon syn på mig! Hon gillade min stolta hållning, min skarpa blick, och att jag såg lite fräck ut fast jag var så söt. Syrran var ju också söt, men det var mig hon gillade mest... Så här såg jag ut:

Och så här såg syrran ut:

Vi är en blandning av papillon och yorkshireterrier, och som ni ser är det mycket yorkshireterrier i oss. Det tycker matte och husse också, som har haft två såna förut.

Hör och häpna - matte ringde själv upp och frågade om mig, och bestämde att komma och titta en lördag... Och sen var det klart - jag skulle flytta till Härnösand! Men inte förrän matte och husse varit på semester, för det passade inte så bra att ta med en bäbishund på den resan. Bäbishundar ska ha lugn och ro den första tiden när de flyttat hemifrån.

De har bestämt vad jag ska heta - Martin! Sjysst namn!

Så här gullig var jag när husse höll i mig, jag behövde inte ens anstränga mig för att se så söt ut.