Mina närmaste nya släktingar har varit här och hälsat på. Bäst tyckte jag om de minsta släktingarna, som är 6, 8 och 10 år. Dom bet jag inte på - bara pussade på och lekte med, och satt i knät. Bitas kan man göra på husse och matte, och andra större personer. Nu har de åkt, mina favoritsläktingar. Jag tycker det är trist. För vi älskar varann!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tassar du omkring här? Skriv något också!